Vakkasuomalaisia purjealuksia ja laivanvarustajia   http://www.wakkanet.fi/~karij    


Parkki Mathilda

  • 1873 Sundsvallissa rakennettu
  • 489 nrt. ja sen pituus oli 49 metriä
  • 1902 alus ostettiin Raumalle
  • Osakkaina
    • Bernhard Ekroth
    • maatilanhoitaja Emmanuel Randen
    • konttoristi Moses Hokkanen
    • kauppias Waldemar Sofronoff
    • Wilhelm Wainio
    • Hjalmar Lundberg
  • 1903 merikapteeni Lauri Thuring liittyi osakkaisiin, jolloin hän osti Lundbergin osuuden itselleen, mutta jo seuraavana vuonna hän pienensi osuuttaan siten, että opiskelija Wäinö Thuringista tuli 4/16 osakas ja Wilhelm Wainio sai 1/16 lisäosuuden.
  • 1903 Waldemar Sofronoff myi osuutensa
  • 1905 Emmanuel Randen myi puolet osuudestaan merikapteeni Klaus Melalle.
  • 1904 Opiskelija Wäinö Thuring myi osuuttaan Emil Nybergille.
  • 1905 Opiskelija Wäinö Thuring myi osuuttaan kauppias Andrej Dorofejeffille ja Valdemar Hastelille
  • 1920 alus poistettiin Rauman kauppa-alusrekisteristä.
  • Aluksen romutti Pyhämaassa Albin Imppu
  • Lähteet:

    • Hella Tenho: Länsisuomalaista merenkulkuperinnettä Newprint Oy 2001 ISBN 951-26645-4-8

  • Lisätietoa:

  • 1317 Bark MATHILDA HKMT
    • Byggd 1873 i Sundsvall, fur o ek, kr (J A Nordström)
    • (Samma år byggde Nordström även barken Vesternorrland, reg.nr 2757 på 331 br.ton. Skillinge 1895 – 1902.
    • 1873, juli 16, Fribrev nr 347. Hemort Sundsvall; huvudredare: handlande Johan Petter Wiklander; övriga delägare: J E Styf, J A Nordström, Emil Bredenberg, David Bredenberg och Edvard Bredenberg. Befälhavare: I kl sjökapten Johan Olof Nordgren (ej delägare).
    • 1875, okt 28: ny befälhavare: Kristoffer Bredenberg.
    • 1877, mars 17, J E Åberg utgått ur rederiet, hans andel övertagits av de övriga.
    • 1877, okt 23: ny befälhavare: I Kl sjökapten Johan Frithiof Häggström.
    • 1878, maj 21: ny befälhavare: I kl sjökapten Carl Oscar Rebetsky, tillträtt i London.
    • 1885, dec, ny huvudredare: J E Styf.
    • 1886, feb 26, Fribrev nr 11, hemort Sundsvall, huvudredare: skeppshandlare J E Styf; befälhavare: C O Rebetsky; övriga delägare: Sundsvalls enskilda bank, sjökapten Johan Fredrik Söderbergh, handlande Daniel Bredenberg och Johan Petter Wiklander.
    • 1886, juni 26: Styf frånträtt huvudredarebefattningen sedan han sålt sin andel.
    • 1886, okt 6. Fribrev nr 172. Huvudredare: skeppsredare C G Wickberg, Sundsvall. Delägare: befälhavaren C O Rebetsky, Sundsvall enskilda bank, J E Söderberg, D Bredenberg, C E Wikholm och änkan M C Rebetsky.
    • 1891, mars 12. Ny befälhavare i Le Havre; i stället för O F Åberg har C O Bebetsky åter tillträtt.
    • 1891, maj 9: C O Rebetsky har köpt C O Wikholms 5/28 och Sundsvalls enskilda banks 7/28.
    • 1894, maj 25. Cert, huvudredare: skeppsklarerare Carl Georg Wickberg, Sundsvall, ej delägare. Delägare: befälhavaren, C O Rebetsky, Kalmar (K 289/1880) 16/28; änkefru Martha Cecilia Rebetsky, Sundsvall, änka efter repslagare Rebetsky, 6/28; m fl
    • 1895, okt 21, Rederisammanträde. Då det vid sammanträde den 14 juni bestämda försäljningspriset visat sig ej kunnat uppnås, beslöts enhälligt försälja för 12 000 kr. Fartyget hade genom Sundsvalls handelsbank kvarstadsbelagts för en skuld till Bröderna Trier i Köbenhavn, om ca GBP 357 jämte ränta.
    • 1895, nov 5, Köpekontrakt, såld till Skillinge för 12 000 kr eller GBP 662.
    • 1896, mars 20. Cert. p/r skeppare Johan Peter Lundgren, Skillinge, själv befälhavare (S 90/1885) äger 2/3 och brittiske medborgaren, skeppsklarerare Charles Henry Ford, West Hartlepool, 1/3.
    • 1897, mars 26. Rederisammanträde. Ford har sålt sina 8/24 till J P Lundgren och denne har sålt 24-delar enligt nedan och kvarstår som befälhavare.
      Huvudredare: köpman Anders Fredrik Norberg, Skillinge, 2/24. Övriga delägare: skeppare Emil Lundgren 3, Per Ohlsson, Håkan Möller, Jöns Wickman och Måns Wickman 2/24 vardera. Nils Möller och skeppare Martin Rasmusson, Brantevik 1/24 vardera.
    • - - -
    • 1897 betalt assurans för tiden 24 apr – 20 dec, premie 145 kr.
    • 1898 betalt assurans för tiden 12 mars – 10 dec. 1899 betalt assurans för tiden 11 maj – 30 okt. 10.4.1899 påmönstrades J P Lundgren vid Malmö Sjömanshus. Avgick Lugnvik den 26 aug till Grangemouth med 200 std trä (J R Boman)
    • 1900 betalt assurans för tiden 11 maj – 20 okt.
    • 1901 betalt assurans för tiden 2 maj – 30 nov.
    • 1902 med i förteckningen men ingen segling.
    • - - -
    • Protokoll vid sammanträde med styrelsen den 25 februari 1901.
    • § 1. Haverihandlingarna för barkskeppet Mathildas grundstötning, som nyligen inkommit, genomgicks och upptogs till behandling, hvaraf afdrag gjordes för Dykarens bottenbesiktning, räknad efter 60 kr, samt Herr Norbergs resa till Köpenhamn m.m. kronor 80, tillsammans kronor 140, hvilken summa enligt Dispacheringen utgör på Skillinge assuransens andel kr 11,74 öre, att afdragas från den i Generaldispachen på assuransens andel kommande summan kr 304,03 öre, således utgår ersättning till Rederiet med kronor 292,29 öre.
    • Första Ordinarie sammanträde den 1:ste mars 1901.
    • § 2. Haveribidrag till barkskeppet MATHILDA:s malheur utbetalades till Rederiet med kronor 292,29 öre.
    • - - - -
    • 1902, maj 9, Rederisammanträde, alla hemmavarande delägare: f skepparen Håkan Möller, Jöns Wickman, J P Lundgren och h.red besluta att sälja.
    • 1902, maj 16, Köpebrev i Köpenhamn, såld för 10.750 kr till följande:
    • B Ekroth 2/16, S F Eklind 3/16, Hej Lindberg 3/16, Em Randen 2/16, W Wainio 2/16, M Dotnanoff 2/16 och M Hokkunen 2/16.
    • LR-06: MATHILDA, 513 – 489. E. Randén, Raumo. LR-13: do bef. J H Söderholm sedan –02.
    • Erik Hag ur Rauma register: Såld 26.2.1907 på auktion till p/r Wilhelm von Koskull, Rauma. Avförd ur Rauma register 14.1.1920 som såld till Sverige.
    • Artikel skriven för Ystads Allehanda, införd 10.6.1998: R. Chappel i Goole har målat denna kaptenstavla föreställande barken "MATHILDA of Skillinge. Capt J.P. Lundgren". Målningen hänger i Skillinge sjöfartsmuseum. Fartyget är ett av de sexton fartyg med
      denna riggning, som hört hemma i Skillinge, och skeppet var den andra i raden av dessa.
      Barken hade byggts i Sundsvall 1873 för ett rederi i samma ort. Jag har sett en uppgift om att det funnits sex skeppsvarv runt staden. Skeppsbyggeriet tycks ha varit som intensivast under 1870-talets första år för att därefter helt upphöra ett tiotal år senare. Skeppsbyggmästare J.A. Nordström, som stod för bygget av MATHILDA, färdigställde samma år ytterligare en bark. Från 1863 till 1878 beräknade man ett fartygs dräktighet i nyläster och med ledning av det lästetal som angavs för MATHILDA, kan man räkna ut att hon lastade omkring 750 ton. När man därefter gick över till brutto- och nettoton mättes fartyget till 502 bruttoton. Den var 48,5 lång och 9 m bred. I Sundsvall redades MATHILDA i tur och ordning av ett par handlare fram till 1886, då redarskapet överläts på skeppsredaren C.G. Wickberg, vilken dock inte var delägare. Redan 1878 tillträdde sjökaptenen Carl Oscar Rebetsky som befälhavare, och han stannade kvar fram till 1895. Han köpte andelar efter hand, så till slut var han ägare till 4/7- delar. Bland de handlingar om skeppet, som finns bevarade i  riksarkivet, finns ett protokoll från ett rederisammanträde i oktober  1895, där man skriver, att man nu vill sälja fartyget för 12.000 kr,  då man inte kunnat uppnå det pris man tidigare begärt. Det står också, att fartyget var kvarstadsbelagt för en skuld till en dansk firma på  357 brittiska pund.
      Det är nu som skepparen Johan Peter Lundgren kommer in i bilden. Han  skrev nämligen ett kontrakt den 5 november 1895 om att köpa MATHILDA  för det begärda priset. Som delägare med 1/3 hade han med sig  skeppsklareraren Henry Ford i West Hartlepool.
      J P Lundgren (1861 - 1928) var född i Skillinge, och jag vet, att han  1884 tillsammans med sin fem år äldre broder Emil ägde jakten  LOVISA CHRISTINA. 1885 fick Johan styrmansbrev efter att ha avlagt  examen. Sedan försvann han bort över haven, liksom så många andra  som läst till styrmän. De fick segla för om masten med framför  allt engelska seglare för att skaffa sig rutin och kanske också  språkkunskaper. För Johans del införs han i början av 1890-talet åter  i husförhörslängden som sjöman med noteringen att han "under 8 år  vistats i Australien". Under de år han var borta, lär han ha vistats  mycket i USA och blivit medborgare där 1888.
      Väl hemma igen köpte Johan briggen HEDVIG SOFIA, även den byggd i  Sundsvall. Han var fortfarande skeppare ombord i denna brigg, när han  köpte MATHILDA. Problemet med att ha två stora skutor löstes genom  att en annan skillingebo, Anders Persson, på våren 1896 fick överta  briggen, som sedan såldes året därpå till ett annat rederi i  Skillinge.
      Redan 1897 sålde Henry Ford i W Hartlepool sin andel till Johan, som  därefter sålde 15/24-delar till några skillingebor, varav handlare A.  F. Norberg ägde 1/12-del och utsågs till huvudredare. Skepparen Per  Ohlsson var också ägare av lika stor andel. Av dennes efterlämnade  journalbok framgår, att MATHILDA:s segling under de fem år han var  delägare, gav ett lysande resultat. Av satsade 1.000 kr fick han 1.408  kronor i utdelning samt ytterligare 853 kronor när fartyget på våren 1902 såldes  till Finland.

      MATHILDA kom därefter att segla under finsk flagg med hemort i Raumo,  ägd av två olika rederier. I januari 1920 avfördes barken ur den  stadens register på grund av att den sålts till Sverige. Den blev  inte åter införd i det svenska registret och intet är känt om fartygets öde. 
      J.P. Lundgren var redare för ett dussintal av skillingeskutorna och  delägare i tjogtals. Efter MATHILDA var han skeppare i ett par  seglare samt under några år fram till krigsutbrottet befälhavare i  ångare som hörde hemma i Landskrona.

       05.01.2005